Sök
Nyheter

Nationellt kreditregister behövs för att skydda skuldsatta

12 okt 2020

Samhället behöver vidta åtgärder i kampen mot överskuldsättning. Ett heltäckande nationellt kreditregister skulle bli ett viktigt verktyg.

Hushållens överskuldsättning är ett stort och växande samhällsproblem som rapporterats om av bland annat Kronofogden och Finansinspektionen. En kreditmarknad i snabb förändring erbjuder ständigt nya möjligheter för privatpersoner att skuldsätta sig, och det blir allt svårare för kreditgivare att göra korrekta kreditbedömningar. Ett nationellt kreditregister, som alla kreditgivare har lagstadgad plikt att rapportera till, skulle vara ett viktigt verktyg i kampen mot överskuldsättning. Det ligger i kreditgivares intresse att få tillbaka sina pengar, och i samhällets och den enskildes intresse att bekämpa överskuldsättning.

Utmaningen är att finna en ordning som begränsar skadlig kreditgivning (som till exempel finansiering av spelmissbruk eller överkonsumtion), och samtidigt bejakar kreditgivning som underlättar för den enskilde att hantera sin ekonomi på ett effektivt sätt. En reglering

  • bör göras med minsta möjliga ingrepp i människors liv och integritet,
  • får inte hämma innovation eller snedvrida konkurrensen,
  • måste vara proportionerlig, samt
  • ska vara enkel, förutsägbar och uppfylla syftet eller syftena.

Ett heltäckande nationellt kreditregister innebär att staten tar ansvar för att en privatpersons eller ett hushålls hela kreditsituation finns samlad på ett ställe, dit kreditupplysare kan vända sig. Det är i grunden inget konstigt. Sedan decennier råder ordningen att staten, via Skatteverket, tillgängliggör personuppgifter i folkbokföring och beskattning för kreditupplysningsändamål. Stat och kreditupplysningsföretag tar tillsammans ansvar för att personuppgifter hanteras korrekt och med upprätthållen integritet. Rollfördelningen mellan stat och kreditupplysare skulle här fungera på ett liknande sätt.

I en debattartikel publicerad den 4 oktober i SvD argumenterar kreditupplysningsföretaget UC mot ett nationellt kreditregister. I stället vill UC skärpa en lång rad andra lagar och regler för att komma till rätta med konsumenters överskuldsättning. UC föreslår bl a justeringar i form av detaljregleringar av skuldsaneringslagen, preskriptionslagen och konsumentkreditlagen. De justeringar som föreslås skulle främst ge eventuella indirekta verkningar för att motverka överskuldsättning, medan ett nationellt kreditregister på ett tydligt och direkt sätt skulle motverka ”onödig” långivning redan innan den har ägt rum.

I juli 2020 infördes en ny reglering i betaltjänstlagen som förbjuder kredit som första alternativ vid betalning av onlineköp. Syftet var att stävja överkonsumtion och överskuldsättning. De första rapporterna visar att konsumentkrediterna inte har minskat vilket pekar på svårigheten att styra genom detaljregleringar. Nya lösningar av kreativa kreditgivare identifieras som lagstiftaren lockas att vilja täppa till. Resultatet blir ett lapptäcke som är svårt att överblicka och därmed efterleva. Istället är det stor risk att ursprungssyftet inte uppfylls samtidigt som regelbördan svällt och som i värsta fall snedvridit konkurrensen och hämmat innovation.

Till bilden hör att UC idag har ett eget register som enligt egen uppskattning omfattar ”98 procent” av all kreditgivning utan säkerhet. Men det är inte lätt att få den siffran bekräftad. Oavsett kvarstår problemet att det idag endast finns ett frivilligt register, vilket som Finansinspektionen påpekat medför att det inte finns något sätt för långivare att kontrollera låntagares alla skulder. Problemet är att nya långivare tillkommer hela tiden och många överskuldsatta använder möjligheten som finns idag att låna hos aktörer som inte rapporterar till ett kreditregister. Vi finner det  osannolikt att alla aktörer, existerande och tillkommande, som ger kredit- eller konsumentlån löpande skulle inlämna uppgifter om sina kunder på frivillig väg för att skapa heltäckande register. 

Att UC vill bevara sin monopolliknande position, och att vi som undertecknar den här artikeln vill ha en annan ordning, är uppenbart. Men UC:s egenintresse ska lika lite som andra privata aktörers tillåtas stå i vägen för en effektivare kamp mot överskuldsättning. Den kampen bör bedrivas gemensamt på en högre nivå i det gemensamma samhälleliga intresset istället för av en privat aktör med eget vinstintresse.

Det finns också andra samhällsviktiga skyddsvärda aspekter som ett nationellt heltäckande register kan leverera. Spelinspektionen, forskningen och spelberoendeföreningar påtalar tillgången till korta lån som en av de enskilt mest drivande riskfaktorerna för en spelmissbrukare. Spelinspektionen efterlyser därför ett nationellt skuldregister i sin slutrapport till regeringen om utvecklingen på spelmarknaden med anledning av Coronautbrottet (publicerad 17 augusti 2020).

Finansinspektionen och Spelinspektionen vill ha ett nationellt kreditregister. Även från långivarsidan efterlyses ett lagstadgat kreditregister. Finansmarknadsministern överväger att låta utreda saken. Vi vill också se att saken utreds. Vår hypotes är att individens integritet och samhällets behov skyddas bättre med ett nationellt kreditregister än utan. En reglering bör göras med minsta möjliga ingrepp i människors liv och integritet, och utformas så att den inte hämmar innovation eller snedvrider konkurrensen.

 

debattsvar.jpg