Vad är penningtvätt? Vad säger lagstiftningen?

15 dec 2020

Penningtvätt är ett sätt att få svarta pengar att se ut som att de är lagligt införtjänade. Genom att tvätta pengar kan kriminella använda dem utan att väcka misstankar. Av det skälet ställs det höga krav på banker och finansiella företag att ta reda på var pengarna kommer ifrån.

Frågorna kring penningtvätt blir allt mer uppmärksammade och reglerna för hur samhället ska hantera det här problemet blir allt fler. Enligt Finansinspektionens nationella riskbedömning uppskattas det att cirka 130 miljarder kronor tvättas varje år i det svenska finansiella systemet. 

Ofta ligger någon form av kriminell verksamhet eller organiserad brottslighet bakom. Det kan handla om kontanter från organiserad brottslighet som narkotikabrott, trafficking, människosmuggling, skattebrott, bedrägerier och rån. Men även terrorfinansiering.  

 

Hur går penningtvätt till? 

 

Spel och betting
Genom att spela på kasino eller andra former av betting kan svarta kontanter omsätts till vita vinster eftersom det finns kvitto på vart pengarna kommer ifrån. 

Brevlådeföretag i skatteparadis
En annan metod är att slussa pengar till så kallade brevlådeföretag i olika skatteparadis. Med hjälp av avancerade upplägg används sedan kontanterna exempelvis för att köpa och sälja vidare fastigheter.

Mindre kontantinsättningar
Ett av de vanligaste sätten att tvätta pengar är genom mindre kontantinsättningar på ett stort antal bankkonton. Därefter förs pengarna över till utländska konton innan de används för köp. På senare år har det också blivit allt vanligare med penningtvätt i virtuella valutor som kryptovalutor.

Den här typen av penningtvätt är väldigt svår för myndigheter att upptäcka och det är därför svenska banker och kunder måste hjälpa till. 

 

Vad innebär lagstiftningen om penningtvätt för svenska företag? 

Penningtvättslagen, eller Lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism trädde i kraft 2017. Lagstiftningen bygger på EU-direktiv varav det femte penningtvättsdirektivet implementerades i Sverige den 1 januari 2020. 

De branscher som berörs av lagen om penningtvätt är de som har hand om stora summor kontanter. Det kan vara banker och revisionsbyråer, men även mäklare, advokater, skatterådgivare, spelbolag, värdetransportörer, bilhandlare eller förmedlare av lokaler. 

Framförallt ställer lagstiftningen högre krav på kundkännedom i de här branscherna. För att inte bli utsatt för penningtvätt är det alltså viktigt att man lär känna sina kunder, till exempel genom att göra en KYC-kontroll (Know Your Customer).  Det är till exempel därför banker är tvungna att fråga dig var dina pengar kommer ifrån.

 

 

Så upptäcker du om någon försöker tvätta pengar genom ditt bolag

Bolag som hanterar tvättade pengar riskerar både fängelsestraff och dryga böter. Men det finns en rad olika system och rutiner för att upptäcka penningtvätt. Området brukar kallas för AML som står för Anti Money Laundry. 


Registret mot penningtvätt
Först och främst bör ni anmäla er till registret mot penningtvätt. Det gör du hos Bolagsverket. Dessutom behöver ni sätta upp en löpande övervakning av kundernas aktivitet och transaktioner, som gör att avvikelser kan upptäckas. Bolagen måste granska och rapportera misstänkta transaktioner till finanspolisen. Detta görs i en så kallad penningtvättsrapport. 


Fastställ dina kunders identitet
Du som är verksam i de berörda branscherna måste även fastställa dina kunders identitet, och säkerställa vem som är verklig huvudman i de företag ni gör affärer med. Det vill säga den person (eller personer) som ytterst äger eller kontrollerar ett företag. 


Analysera och bedöma risker
Utöver detta behöver ni ha interna riktlinjer och policys kring riskhantering och riskbedömning för penningtvätt. Bland annat behöver man analysera vilka sårbarheter som finns i den egna verksamheten och utbilda sin personal

Att upptäcka penningtvätt inom sitt bolag kan vara svårt, speciellt om du skall göra det manuellt. Av det skälet har vi tagit fram en tjänst som automatiserar hela processen.


PEP - Politiskt exponerad person

Den största förändringen i det senaste penningtvättsdirektivet innebär att konceptet PEP (Politically Exposed Person) utökats och gäller nu även svenska medborgare. 

En politiskt exponerad person, eller PEP, är en person som på grund av sitt yrke eller sin position anses ha högre risk att mutas eller blandas in i korruption. Därför ska sådana människor kontrolleras extra noga när de genomför olika typer av transaktioner.

Det kan gälla till exempel domare i högsta domstolen, ambassadörer, ministrar och höga officerare i försvarsmakten. Men även deras medarbetare och nära familjemedlemmar. Många, framför allt anhöriga, vet inte ens om att de tillhör kategorin PEP. 

Läs mer om PEP här.

 

Penningtvätt och straff

Ett penningtvättsbrott innebär fängelse i högst två år. Grov penningtvätt kan ge fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Om brottet anses som ringa kallas det för penningtvättsförseelse. Det kan vara då personen inte insåg (men hade anledning att anta) att pengarna kom från en brottslig gärning. Straffet för en penningtvättsförseelse är böter eller fängelse i högst sex månader.